Table Mountain, South Africa


Jag fortsätter på minnenas boulevard. Mot Syd Afrika och Cape Town, våren 2015.
Jag flög via Dubai direkt till Kapstaden. Mitt mål var V&A Waterfront, Victoria & Alfred Waterfront och Table Bay Harbour,
Syd Afrikas äldsta aktiva hamn. Vilket lockar 23 miljoner besökare varje år. Jag gillar båtar.
 
Jag bodde så jag kunde kika ut på berget, Lion's head, från mitt fönster. Därifrån hade jag gångavstånd till hamnen som var mitt mål.
Väl där, i hamnen, upptäckte jag Table mountain när molnen skingrat sig, dramatiskt! En syn värd hela resan.
Jag måste dit upp var min första tanke. Nästa dag var jag där, ville vandra dit, till toppen, blev rekommenderad att ta kabinbanan
då dimman blev tjockare och jag tänkt vandra själv. Jag följde rekommendationen.
Spenderade hela dagen där uppe ovan molnen, känslan av frihet fyllde hela min kropp.
Kapstaden på den svenska våren? Turistmässigt (kö-mässigt) otroligt bra val, glest med folk.
Klimatmässigt? Lite kallt, men jag hade lämnat jackan i Sverige också.
 
Dagen efter bergsbestigningen bar det av mot Robben Island. Fängelse ön.
Bara att se Kapstaden från havet var speciellt.
Besöket bestod av en tur med buss runt ön och en guidad tur i det gamla
fängelset. Guiden var en gammal fånge och hans historia handlade mest om Nelson Mandela, såklart.
Mandela satt som politisk fånge på Robben island i 18 år.
Kapstaden, en plats där historien gjorde sig påmind mer än på någon annan plats som jag besökt.
En speciell känsla.
 
Starkaste mötet var på flygplatsen dagen då jag skulle åka hem. Jag åkte dit tidigt, jag gillar flygplatser, så
det gör mig inget att "vänta" där, jag ser det som en del av upplevelsen.
Jag sitter så jag ser ut över en gate och en landningsbana, tre män sätter sig på rad bredvid, han som sitter närmast
pratar engelska. Han frågar mig otroligt mycket frågor om det vi ser ske utanför fönstret. Har du varit på en flygplats
förut så vet man sakerna han frågade om. Han frågade mycket entusiastiskt och översatte sedan det
jag sa till de andra två, som lyssnade lika entusiastiskt.
Jag insåg efter ett tag att det var första gången de befann sig på en flygplats.
Jag blev väldigt berörd av att jag var den som fick besvara deras frågor. En ny känsla, möten man minns.
....och Pappersflyget var med mig, dock ännu bara som ett manus.
 
 
Flyger ut med Survivor - Burning heart, naturligtvis.
https://www.youtube.com/watch?v=EGj_gdAAcOw&spfreload=10
 
"The biggest communication problem is we do not listen to understand. We listen to reply."  
 

Kommentera inlägget här :